Burrhus Frederic Skinner

Biografi:

Skinner föddes den 20 mars 1904 i Susquehanna, Pennsylvania, USA.

Skinners ursprungliga karriärmål var att bli författare och studerade därför engelsk litteratur vid Hamilton College i New York där han 1926 tog sin Bachelor of Arts-examen.

Efter sin examen spenderade han ett år åt sin skönlitterära karriär, men konstaterade bland annat att han saknade tillräcklig livserfarenhet. Samma år (”The dark year” som han sedan kom att kalla det) fick han tag på en bok, ”Philosophy” av Bertrand Russel, som beskriver psykologen John B. Watsons behavioristiska filosofi. Skinner började intressera sig för människors beteenden och sökte till Harvard University för att doktorera i psykologi.

Sin doktorsexamen fick han 1931 och stannade kvar på Harvard som forskare till 1936. Efter detta undervisade han vid University of Minnesota och senare vid Indiana University, men återvände sedan till Harvard 1948, där han stannade resten av sin karriär.

Skinner inspirerades av bland andra Edward Thorndike, som myntade begreppet ”trial and error”. Trial and error (försök och misstag) betyder att beteenden som leder till önskat resultat troligtvis lärs in och befästs medans andra beteenden avtar.

Känd för:

Skinner är mest känd för sitt banbrytande arbete inom experimentell psykologi och för att ha förespråkat behaviorism.

Ett utav hans mest kända experiment handlar om vidskeplighet hos duvor. Han placerade duvorna i en bur , som anslöts till en anordning som portionerade ut mat vid regelbundna intervaller. Beteenden som fågeln råkade hålla på med vid tillfället för matning förstärktes, så fågeln fortsatte med detta. Detta kan jämföras med när idrottare har ritualer som, enligt dem, för tur med sig.

Grundtankar:

Skinner är den huvudsakliga upphosmannen till radikal behaviorism, som i sin tur var grundläggande för utvecklingen av tillämpad beteendeanalys (en  gren inom psykologin som försöker utveckla ett generellt ramverk för människors och djurs beteenden, baserat på inlärningsprinciper).

Skinner ansåg att bestraffning är innefektivt för att kontrollera beteenden, vilket även fick stöd av hans forskning. Allmänt leder bestraffning till kortsiktig förändring, men för det mesta leder det till att man försöker undvika bestraffningen istället för att ändra beteendet. Ta fängelser som ett exempel. Om vi utgår från att Skinner har helt fel, skulle brott inte existera, för de flesta vill ju inte sitta i fängelse. Kriminalitet existerar dock, och enligt Skinner beror det på att man anstränger sig för att slippa fängelset, men avstår inte från brott. Därför är bestraffning inte effektivt. Istället bör man använda sig utav positiv och negativ förstärkning.

Positiv förstärkning innebär att önskat beteende får positiva konsekvenser som t ex. att hunden får en godis för att den gjorde som den blev tillsagd.

Negativ förstärkning innebär faktiskt inte bestraffning, utan snarare att man slipper negativa konsekvenser om man ”gör rätt”. Exempelvis att ta på sig bilbältet för att slippa dö i en eventuell krock. Denna metod anses vara mer effektiv för beteendeförändring än straff.

Människosyn:

Skinner tror inte på den fria viljan. Han tror att allt vi gör, tycker och tänker beror på vad vi lärt oss och vad för konsekvenser vårt beteende fått tidigare. Han var emot förtryck, men menade att frihetsförespråkare gick för långt i sin frihetskamp. Skinner hade en deterministisk grundsyn och menade att genetik och miljö är avgörande för våra handlingar.

Pedagogisk situation:

Skinners teori går ut på att man kan förstärka eller ”släcka ut” beteenden genom positiv och negativ förstärkning.

Ett exempel på en pedagogisk situation är följande; En lågstadielärare vill få barnen att sitta still och fokusera på en specifik uppgift, men några utav barnen vägrar. Läraren kan då tala om för de ”vilda” barnen att om de gör som de blir tillsagda, slipper de gå till rektorn och läraren kan informera de lugna barnen om att de, som tack för att de lyssnat, får gå på rast lite tidigare.

Kritiseras för:

Behaviorismen har i sig kritiserats för att ge instrument åt makthavare att kontrollera och manipulera människans beteenden.

Skinner själv fick mottaga mycket kritik för sina kontroversiella åsikter i två kontroversiella böcker, ”Beyond freedom and dignity” och ”Walden II”. I dessa böcker skriver han att fri vilja blott är en illusion och när vi tror att vi väljer fritt, svarar vi egentligen bara på de förstärkningsmönster vi upplevt och upplever. Det vi gör nu, gör vi endast för att vi tidigare blivit belönade när vi betett oss så, och känslan av att vi faktiskt väljer är inget annat än en illusion. Kritiken gällde den fria viljan, man ansåg att Skinner ”tog bort” en utav människans viktigaste och mest älskade drag samt att han tycktes vilja ha ett mer förtryckt samhälle där människor manipuleras för välfärd.

Behaviorism:

Behaviorismen har en grund i den materialistiska filosofin, en teori som går ut på att verkligheten består av materia och ingenting annat. Det finns ingen djupare mening.

Behaviorismen innebär, i korta drag, följande: Allt meningsfullt beteende hos djur och människor är en följd av lärande med hjälp av positiv och negativ förstärkning.

Behaviorismen är även en grund som Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på. Ett mycket simpelt exempel på KBT är: Du har en fobi, låt oss säga social fobi. För att bli av med fobin ska du närma dig den på alla sätt och vis. Umgås med människor, trots all ångest med mera. Tillslut kommer det inte vara lika skrämmande.

 Av: Kenna, Johanna och Caroline