Rudolf Steiner

Rudolf Steiner

Biografisk Bakgrund

Rudolf Steiner 1861-1925, är född i Donji Kraljevec, det som idag är Kroatien.

Han var en österrikisk filosof, litteraturvetare, lärare, pedagog, konstnär, arkitekt, dramatiker, social tänkare, naturforskare och esoteriker. Han studerade från 18 års ålder, matematik, fysik, kemi och naturhistoria. Vid 21 års ålder fick han, på förslag av Karl Julius Schröer, som uppgift att publicera Goethes naturvetenskapliga arbeten i Joseph Kürchners utgåva av tysk nationallitteratur.

Och det var på den vägen han vandrade uppåt. Privatlärare, författare av vetenskapliga artiklar (en del om geologi och mineralogi), doktorerade inom epistemologins grundläggande frågor och inom fler områden, är några av hans arbeten under hans halva livstid.

Vid sekelskiftet tog hans liv en ny vändning och han vart inbjuden att föreläsa för ett teosofiskt sällskap där han också vart en viktig person. Han var med där i runt 10-11år och under tiden kom han att forma, vad han kallade en antroposofisk andevetenskap, som har rötter både hos Platon, Thomas av Aquino och Aristoteles.

Känd För

I och med sina arbeten mellan 1880-1900 talet blev han välkänd som vetenskapsman och kulturpersonlighet. Men det han är mest känd för är Waldorfpedagogiken.

Pedagogiken förmedlas i waldorfskolor där den baserar på barnets tilltro och förundran inför världen, och strävar efter att bygga upp barnets trygghet och förtroende till världen som en intressant och god plats att leva i.

Barnen lär sig via efterhärmning och åt traditionella hushållsaktiviteter såsom städning, diskning och matlagning m.m.

Och i de yngre klasserna ägnas mycket tid till rytm, rörelse, färg, form, recitation, sång och musik.

Det framhäver en lättare förståelse och bygger upp det som utifrån är ”skönt” i bred betydelse.

I de högre klasserna så börjas det med en mer medveten experimentell och vetenskaplig utbildning samt iakttagande och reflekterande, en förståelse av vad som är sant i världen, baserat på personlig erfarenhet, tänkande och omdömesbildning.

Målet med waldorfpedagogik är att göra det möjligt för eleverna att så fullt som möjligt som vuxna i frihet välja och följa sin individuella väg genom livet.

Hur en vision om hur människan idag har förstört världen kan se ut.

Grundtankar

1919 var året då första Waldorfskolan grundades och det efter första världskriget. Det var en del av en social rörelse, tregrening av samhället.

Baseras på dessa tre:

• Frihet inom kulturlivet.
• Jämlikhet inom rättslivet.
• Global ekonomisk solidaritet inom näringslivet.

Som villkor för skolan angav Steiner fyra principer:

1. Den skulle vara öppen för alla barn.
2. Den skulle tillämpa gemensam undervisning för pojkar och flickor.
3. Den skulle vara en enhetlig 12-årig skola.
4. Lärarna som undervisade barnen skulle själva bestämma över undervisningen, med minimal inblandning från staten och ekonomiska intressen.
   

Människosyn

Rudolf Steiners människosyn. Denna är baserad på grundtankar som kan formuleras: Människan utvecklas enligt lagbundenheter i såväl kroppslig som själslig och andlig bemärkelse. Under uppväxten vävs det helt unika livsmönstret för varje enskild individ.

Pedagogisk situation

Min tolkning är att klassrum är i färgglada toner och trä samt stora öppna ytor med tanke på att det ingår mycket rörelse och dans i utbildningen. Mycket av utbildningsmaterialet finns i klassrummen nära till hands.

Det är miljövänligt och det även de leksaker de använder sig utav och rent ifrån teknik och det istället är mycket natur, andliga och själsliga saker som pryder väggar och öppna ytor.

 

Solvikskolan, en Waldorfskola i Järna.

Kritiserad för

En del av den kritik han har fått för sin pedagogik är att läran som ges i skolorna är hemlig och endast för de utvalda och det omfattar även föräldrarna. Samt att de har en hetsjakt på de som antingen bara är rent kritiska mot skolorna och Rudolfs teorier men även och synnerligen på dem som gått i någon av världens alla waldorfskolor som sen öppet ger kritik för den utbildning och tillvägagångssättet de använder sig av. Det har även kommit på tal att den endast grundad på andliga principer än vetenskapliga.

5 Ord:

Materialism : Egentligen så har han ingenting med materialismen att göra då enligt hans teorier så är det materiella bara en illusion. Det är andligheten som är viktig och ska prägla våra liv.

Integritet (Intellektuell och/eller Andlig) : Han har fått okänt antal människor att tro att färgade människor inte kan utveckla en andlighet då de ligger längst i botten av raserna och det är som en reinkarnation där de återföds och det är endast när de inkarneras som de kan nå toppen av den andliga evolutionen. Alltså så har vissa människor ingen betydelse och deras integritet betyder eller har inget värde. Vilket även går emot hans första princip gällande waldorfskolorna, att den ska vara öppen för alla barn(?)!

Omdaning : En elev kan alltid förbättra sig i att hitta sin andlighet och finna balans mellan Lucifer (som står för kreativitet, skönhet och religiositet) och Ahriman (som symboliserar det materiella, vetenskapen och intellekt). För finner de inte balans så brakar allt samman.

Kreativitet : De första 6 åren så ska de försöka beskriva den andlighet och visioner de får från allt levande genom att rita och måla på ett väldigt restriktivt vis och med begränsade färger. Och det kreativa skapandet fortsätter genom hela skolgången.

Pragmatisk : Jag gissar på att Waldorf-Astoria cigarettfabrik som frågade Rudolf att komma med ett nytänkande och ny skolform till de arbetande på fabriken ville ha ett resultat. Och med tanke på att det än idag lever vidare och finns utspridda i stora delar av världen så har deras pedagogik, teorier, utbildningssätt gett resultat nog att få finnas kvar.

Sen vad varje enskild människa som sätter sig in i denna värld anser och tycker är en helt annan femma!

Johanna, Kenna och Caroline.

Celestin Frineti

Celestin Frineti

• Född i sydöstra Frankrike i en liten by Garas
• Han föddes den 15 oktober 1896
• Död den 8 oktober 1966
• Uppvuxen på landet 
• Han var en pedagog med inriktning på den fria skolan 
• Man lät grunda Freinet rörelsen 1966 efter sin död
• Han var mycket kritisk mot läroböcker ock lät barnen få en undervisning utan att bli allt för låsta i läroböckernas hårda grepp i en fri och lättare undervisning utan böcker 
• Han ville hitta nyavägar och ta vara på barnets egna begåvning 
• Han var inte utbildad som lärare och hade en stor empati för barn som hade det svårt i skolan 
• Hans nya teori var att eleverna skulle behärska de vuxnas tillvaro och få en möjlighet att få ett bättre yrkesval än sina föräldrar 
• Han ville ge barnen en bättre skolgång än vad han fått i livets hårda skola utan strikta kunskaper i läroböcker
• Han tog med sig barnen på långa promenader i skogen och på stranden där dom kundeutveckla sina sinnen i olika miljöer 
• I klassrummet fickbarnen uttrycka sig i bild och text
• Han kom av en slump över ett litet tryckeri där han lät eleverna en bättre möjlighet att uttrycka sig i bild och text och gav eleverna ett bättre Sammanhang i ett samarbete och ett bättre innebörd som han kallade "arbetes skola"
• Politikerna i Frankrike blev provocerade i hans tankesätt till skolböckernas vara eller inte vara och en hot bild växte fram lett av poliser och militär 
• Elever och lärare blev mer jämlika av hans sett att undervisa och klassrummen förändrades och katedern försvann och man lät bygga upp små verkstäder i stället
• Ett citat av honom själv "Det enda kunskap som förmår påverka en invid är som själv upptäckt och ägnat sig själv"
• Hans rörelse har vuxit snabbt i Frankrike och mer än 20 000 Franska lärare är anslutna. I Sverige har Frinetirörelsen funnits i 50 år lite drygt
   
  .  

Burrhus Frederic Skinner

Biografi:

Skinner föddes den 20 mars 1904 i Susquehanna, Pennsylvania, USA.

Skinners ursprungliga karriärmål var att bli författare och studerade därför engelsk litteratur vid Hamilton College i New York där han 1926 tog sin Bachelor of Arts-examen.

Efter sin examen spenderade han ett år åt sin skönlitterära karriär, men konstaterade bland annat att han saknade tillräcklig livserfarenhet. Samma år (”The dark year” som han sedan kom att kalla det) fick han tag på en bok, ”Philosophy” av Bertrand Russel, som beskriver psykologen John B. Watsons behavioristiska filosofi. Skinner började intressera sig för människors beteenden och sökte till Harvard University för att doktorera i psykologi.

Sin doktorsexamen fick han 1931 och stannade kvar på Harvard som forskare till 1936. Efter detta undervisade han vid University of Minnesota och senare vid Indiana University, men återvände sedan till Harvard 1948, där han stannade resten av sin karriär.

Skinner inspirerades av bland andra Edward Thorndike, som myntade begreppet ”trial and error”. Trial and error (försök och misstag) betyder att beteenden som leder till önskat resultat troligtvis lärs in och befästs medans andra beteenden avtar.

Känd för:

Skinner är mest känd för sitt banbrytande arbete inom experimentell psykologi och för att ha förespråkat behaviorism.

Ett utav hans mest kända experiment handlar om vidskeplighet hos duvor. Han placerade duvorna i en bur , som anslöts till en anordning som portionerade ut mat vid regelbundna intervaller. Beteenden som fågeln råkade hålla på med vid tillfället för matning förstärktes, så fågeln fortsatte med detta. Detta kan jämföras med när idrottare har ritualer som, enligt dem, för tur med sig.

Grundtankar:

Skinner är den huvudsakliga upphosmannen till radikal behaviorism, som i sin tur var grundläggande för utvecklingen av tillämpad beteendeanalys (en  gren inom psykologin som försöker utveckla ett generellt ramverk för människors och djurs beteenden, baserat på inlärningsprinciper).

Skinner ansåg att bestraffning är innefektivt för att kontrollera beteenden, vilket även fick stöd av hans forskning. Allmänt leder bestraffning till kortsiktig förändring, men för det mesta leder det till att man försöker undvika bestraffningen istället för att ändra beteendet. Ta fängelser som ett exempel. Om vi utgår från att Skinner har helt fel, skulle brott inte existera, för de flesta vill ju inte sitta i fängelse. Kriminalitet existerar dock, och enligt Skinner beror det på att man anstränger sig för att slippa fängelset, men avstår inte från brott. Därför är bestraffning inte effektivt. Istället bör man använda sig utav positiv och negativ förstärkning.

Positiv förstärkning innebär att önskat beteende får positiva konsekvenser som t ex. att hunden får en godis för att den gjorde som den blev tillsagd.

Negativ förstärkning innebär faktiskt inte bestraffning, utan snarare att man slipper negativa konsekvenser om man ”gör rätt”. Exempelvis att ta på sig bilbältet för att slippa dö i en eventuell krock. Denna metod anses vara mer effektiv för beteendeförändring än straff.

Människosyn:

Skinner tror inte på den fria viljan. Han tror att allt vi gör, tycker och tänker beror på vad vi lärt oss och vad för konsekvenser vårt beteende fått tidigare. Han var emot förtryck, men menade att frihetsförespråkare gick för långt i sin frihetskamp. Skinner hade en deterministisk grundsyn och menade att genetik och miljö är avgörande för våra handlingar.

Pedagogisk situation:

Skinners teori går ut på att man kan förstärka eller ”släcka ut” beteenden genom positiv och negativ förstärkning.

Ett exempel på en pedagogisk situation är följande; En lågstadielärare vill få barnen att sitta still och fokusera på en specifik uppgift, men några utav barnen vägrar. Läraren kan då tala om för de ”vilda” barnen att om de gör som de blir tillsagda, slipper de gå till rektorn och läraren kan informera de lugna barnen om att de, som tack för att de lyssnat, får gå på rast lite tidigare.

Kritiseras för:

Behaviorismen har i sig kritiserats för att ge instrument åt makthavare att kontrollera och manipulera människans beteenden.

Skinner själv fick mottaga mycket kritik för sina kontroversiella åsikter i två kontroversiella böcker, ”Beyond freedom and dignity” och ”Walden II”. I dessa böcker skriver han att fri vilja blott är en illusion och när vi tror att vi väljer fritt, svarar vi egentligen bara på de förstärkningsmönster vi upplevt och upplever. Det vi gör nu, gör vi endast för att vi tidigare blivit belönade när vi betett oss så, och känslan av att vi faktiskt väljer är inget annat än en illusion. Kritiken gällde den fria viljan, man ansåg att Skinner ”tog bort” en utav människans viktigaste och mest älskade drag samt att han tycktes vilja ha ett mer förtryckt samhälle där människor manipuleras för välfärd.

Behaviorism:

Behaviorismen har en grund i den materialistiska filosofin, en teori som går ut på att verkligheten består av materia och ingenting annat. Det finns ingen djupare mening.

Behaviorismen innebär, i korta drag, följande: Allt meningsfullt beteende hos djur och människor är en följd av lärande med hjälp av positiv och negativ förstärkning.

Behaviorismen är även en grund som Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på. Ett mycket simpelt exempel på KBT är: Du har en fobi, låt oss säga social fobi. För att bli av med fobin ska du närma dig den på alla sätt och vis. Umgås med människor, trots all ångest med mera. Tillslut kommer det inte vara lika skrämmande.

 Av: Kenna, Johanna och Caroline

Paulo Freire

 

 

 

 

Paulo Freire

 

Paulo Freire, född 19 september 1921 i Recife, Brasilien, död 2 maj 1997 i São Paulo, Brasilien var en pedagog, teoretiker och kristen socialist. 

Född: 19 september 1921, Recife, Pernambuco, Brasilien

Död: 2 maj 1997, São Paulo, São Paulo, Brasilien

Utbildning: Federal University of Pernambuco

Gift med: Elza Freire (1944–1986)

Anton Makarenko.

Anton Makarenko 
1888-1939 
”Kollektivpedagogikens fader”

Anton Makarenko var en Ukriansk och Sovietisk pedagog som utvecklade självbärande elevhem för ungdomsbrottslingar och gatubarn efter det ryska inbördeskriget. 

Hans idéer var färgade av tron på marxismens och socialismens människosyn och samhällssyn, gick ut på kollektivuppfostran, med positivt grupptryck där äldre lär yngre, en social uppfostran utan fysisk bestraffning. I elevkollektivet utvecklades en fungerande arbets och ansvarsfördelning för barnen kombinerat med skolarbete, vilket Makarenko menade var att det är genom det nödvändiga arbetet som vi fostras till solidariska samhällsmedborgare.  

Han var noga med att barnen och ungdomarna inte skulle tala om sitt förflutna då det kunde påverka relationerna mellan dem och ansåg att ceremonier och traditioner var viktiga. En del i rehabiliteringen och utvecklingen var att samlas i grupp med ett gemensamt projekt, ett mål och intresse, till exempel fick ungdomarna bygga en traktor tillsammans. 

Andra viktiga ingredienser i Anton Makerenkos pedagogik var:
-omsorg
-strikt disciplin utan våld
-respekt
-tydliga krav
-samarbete
-demokrati, 
som läkande principer. Han ansåg att det var mycket skadligt för ungdomsbrottslingarna att vänja sig vid ett planlöst liv och att alla bör förtjäna en ny chans. 

Efter kommunistens fall blev Makarenko hårt kritiserad för att ha gett för mycket individuell frihet och makt åt barnet.
Hans rörelse förbjöds 1936 av Stalin. 

källor: wikipedia.org, russiapedia.rt.com

Grundtvig

NIKOLAJ FREDRIK SEVERIN GRUNDTVIG

-Biografisk bakgrund

Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, född 8 September 1783 i Udby prästgård vid Vordingborg. Han var präst, politiker, översättare, folkbildare, författare och titulärbiskop.

-Känd för

Grundtvig är mest känd som den som grundade folkhögskolan, för bildning av de breda folklagren särskilt bönderna. Han räknas som Danmarks störste folkuppfostrare genom tiderna i både religiöst och nationellt avseende.


-Grundtankar

Skolformen skulle vara fri från statliga och kommunala läroplaner och fri från betygshets. Lärarna skulle vara fria att utforma verksamheten tillsammans med deltagarna.

-Människosyn

Grundtvig menar att människans uppgift är att identifiera sig med sitt folk för att därigenom bli en del av hela mänskligheten.

-Pedagogisk situation

Det levande ordet ordet ska ha företräde före det skrivna. Dialog före monolog är grunden. Undervisning ska vara muntlig och praktisk inriktad.

Källor; wikipedia.org , Johan Andersson

Friedrich Fröbel

Biografi:
Friedrich Fröbel levde mellan 1782 och 1852 i Sydtyskland. Han förlorade sin mamma i tidig ålder och i saknad till sin mors omtanke och kärlek blev trädgården då hans tillflykt och trygghet. Så småningom började han att undervisa i en förnäm privatskola för pojkar. Han startade sin egen skola år 1817, men kom fram till att det var tiden före skolan, barnaåren, som var det viktigaste i uppfostran. Han inrättade år 1839 en skola för barn i förskoleåldern.

Känd för: Ursprunget till dagens förskola eller som då döptes det till "Kindergarten", vilket översatt till svenska blir "barnträdgård". Friedrich mest omtalade verk är boken "Människofostran" (Menschenerziehung).

Grundtankar:
Människan är i grunden god men uppfostran kan skada barnets utveckling till en hel och god människa.

Människosyn:
Det är viktigt att låta barnen pröva sig fram, konstruera och upptäcka - barnen är och förblir då skapande.

Pedagogisk situation:
- Pedagogen ska inte undervisa barnet i kunskaper utan i uppfinnandet, utforskandets konst, ge verktyg - inte färdiga lösningar.
- Självverksamhet och lek var de viktigaste principerna för att barnen skulle växa upp till fria tänkande människor, original - inte kopior.
- Pedagogen skulle ge näring åt barnens funderingar så att de själva kunde upptäcka och se handlingen.

Kritiserad för:
I början på 1900-talet fick Fröbelpedagogiken kritik av bland andra filosofen John Dewey. Kritiken gällde Fröbels teori om utvecklingslager och en universell metod. Just denna teori kom i konflikt med Deweys uppfattning om barnets naturliga begåvning och den personliga erfarenhetens betydelse. Dewey ansåg också att det genom estetiska aktiviteter var möjligt att uppnå högsta formen av erfarenhet och det var betydelsefullt för barnets utveckling.  I Sverige blev kritiken mot Fröbel allt starkare på 1930-talet, vilket ledde till en ny förskollärarutbildning och en pedagogik influerad av bl.a. Dewey.

5 ord som beskriver Fröbels pedagogik:

• Intuition - lär sig att gå på magkänsla istället för fakta.
• Kreativ - lär sig att hitta egna lösningar på problemen. 
• Trial  and  error - lär sig av sina misstag genom att själv pröva sig fram.
• Existensialism - barnet är vad den själv gör sig till.
• Pragmatisk - barnet lär sig av egna erfarenheter vad som fungerar praktiskt mer än vad de får lära sig teoretisk.

Hagaberg Ledarprofil

Arbete av Rickard Malinen, Alexander Lövberg och Jennifer Sjöman

Maria Montessori 

Biografisk bakgrund

Maria Montessori är föd den 31 augusti år 1870 i Italien. Hon var en italiensk pedagog, forskare, läkare, feminist och filosof. Hon blev en av dem första kvinnorna i modern tid som skaffade sig en examen i medicin i Italien. Hon antogs av misstag som student eftersom intagningsnämnden vid Roms universitet tolkade hennes namn som Mario istället för Maria, kvinnor var inte tillåtna där vid den tiden.
Den 6 januari 1907 öppnade hon en skola i Rom. Genom omfattande fältstudier och praktik så utvecklade hon den så kallade "montessoripedagogiken". Hon hade stor framgång med att lära barn som tidigare befunnit sig på mentalsjukhus och andra institutioner att både läsa och skriva.
Under andra världskriget skickades hon till Indien av Mussolini, på grund av att hon vägrade att hjälpa till att utbilda barn till soldater. Hon flyttade sedan till Nederländerna, där hon levde till sin död 1952, i staden Noordwijk aan zee. Där har än idag Association Montessori Internationale sitt högkvarter.  

Känd för

• Hennes första noterbara framgång är när flera av hennes 8-åriga studenter ansöker om att få göra de nationella proven i läsande och skrivande. De "defekta" barnen inte bara klarar av proven, men deras resultat är över medel för alla barn som tar proven. Denna prestation beskrivs ibland som de första Montessori-miraklet.

Grundtankar

• Varje människa är en del i ett stort sammanhang och barnen ska vara medvetna om sin plats och sin betydelse på jorden.

Människosyn, pedagogisk situation

• Tro på barnet och lita på att barnet vill och kan utvecklas.
• Respektera barnet och se barnet som en individ och att ta deras ord och önskningar på allvar. Ge barnen möjligheter att respektera varandra.
• Ge barnet valfrihet och låt barnet själv få välja sin sysselsättning inom tydliga och självklara gränser.

Kritiserad för

Det finns kritiska människor som anser att en montessoriförskola inte är bra för barn. Kritiken handlar bland annat om pedagogikens inställning till fantasin. Sagor med för mycket inslag av fantasi anser montessoripedagogiken inte att små barn förstår. Pedagogerna menar att sagor som förvränger verkligheten inte är bra för små barn, eftersom de har fullt upp med att förstå det verkliga livet omkring dem. Om de ofta drömmer sig bort i fantasivärldar riskerar de att få en skev bild av tillvaron.

Som Barnomsorgsguiden ser det är kritiken orättvis, eftersom montessoripedagogiken skiljer på begreppen fantasi och föreställningsförmåga. Fantasi kan enligt montessoripedagogiken jämföras med verklighetsflykt vilket är negativt. Föreställningsförmåga är däremot positivt för barnets utveckling. Det handlar om att utveckla sin förmåga att föreställa sig hur en sak som ska byggas ser ut i färdigt skick, eller hur en idé kan förverkligas. Att blanda ihop dessa begrepp kan lätt innebära att man inte förstår montessoripedagogikens synsätt som just poängterar värdet av en god och utvecklande föreställningsförmåga.

Nelson Mandela

Snabbfakta!

Född 18 July 1918.
Han satt i fängelse 27 år.
Han fick Nobels fredspris.
Han blev president.
Han lever än idag.

En fredskämpe som vägrade ge upp skulle vara en bra beskrivning på Nelson Mandela. 1918 föddes Rolihlahla Mandela. Hans far var en hövding i Transkei som ligger i södra Sydafrika. Som hövding var det inte dåligt med uppvakning av kvinnor så det slutade med att Mandela fick hela 13 syskon.

När Mandela blev 7 år började han skolan vilket inget annat syskon hade gjort tidigare. Det var i skolan han fick sitt engelska namn Nelson av en lärare. Han var otroligt intresserad av det hav fick lära sig och här fick han även lära sig om de "vita". Han såg på ämnet "vita" intresserad men något skeptisk.

Han trivdes i skolan men han märkte av förtrycket från dom vita mer och mer. När han blev 21 år och började på universitet så började han och hans vänner protestera mot orättvisorna i skolan och om att eleverna borde ha mer att säga om hur skolan ska fungera. Rektorn gav honom ett ultimatum, antingen tar du tillbaka det du sagt om skolan eller så blir du relegerad. Nelson gav inte upp och det slutade med att han blev utkastad från skolan.

1950 införde man raslagar i Sydafrika som byggde på att man delade upp befolkningen i fyra olika grupper:

Vita - Främst engelsmän och afrikander (holländska flyktingar)
Svarta - Ursprungsbefolkningen
Asiater - Mestadels invandrare från Indien
Färgade - Andra folkgrupper boende i Sydafrika. Lite som en "övrigtkategori"

Dessa grupper hade olika jobb. Veta hade de bästa jobben reserverade och de sämsta jobben fick självklart resten ta hand om. Allt från toalett och parkbänkar till skola var uppdelat för att man inte skulle komma i kontakt med varandra. Nelson Mandela var med i grupper som försökte motverka detta. Han startade en icke vålds kampanj som snabbt eskalerade. Grupperna de kämpade emot började skada och mörda folk och efter en händelse där 67 personer dog bestämde sig Nelson att icke våld inte funkade.

Mandela bildade nu en beväpnad grupp där Mandela var ledaren. Detta gjorde honom till en jagad man. Han reste runt i landet och ordnade strejker, protester, sprängningar och sabotage. Allt för att förtrycka förtrycket. Mandela blev en jagad man och regeringen gjorde allt för att få tag på honom. Det var först när CIA gav Sydafrikas regering ett tips på vart Mandela befann sig som de lyckades fånga honom. De gav honom 5 års fängelse som senare blev förlängt till livstid.

Men i fängelse så glömdes inte Mandela bort. Folk utanför demonstrerade och kämpade för att få ut honom. Länder runt om i världen stängde av import från Sydafrika. Sverige körde kampanjen "isolera Sydafrika".

27 år senare blev han frisläppt och 1994 blev han president med över 60% av rösterna på sin sida. Han förblev president i Sydafrika i 5 år, sedan steg han ner för att pensionera sig.

Världen såg honom som en otrolig fredskämpe och han fick 1993 Nobels fredspris.

Han är en ledare som stod för det han trodde på.

Vad kan man lära sig av personen jag har valt?

Är du emot något så stå för det. Även om du har motgångar så fortsätt kämpa. Om du kämpar för rätt orsak så kommer du starta en rörelse där flera kommer följa. Det är alltid enklare att göra något om man inte är ensam så det behövs något som startar.

Reggio Emilia

Reggio Emilia

-Biografisk bakgrund

Efter andra världskriget i staden Reggio Emilia i norra Italien ville kvinnorna att deras barn skulle få möjlighet att växa upp till självständiga individer utan krig och förtryck. Barnpsykologen Loris Malaguzzi var den som tillämpade metoderna.

-Känd för

Ett filosofiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen.

-Grundtankar

En av grundtankarna hos Loris är att barn vill veta. Dom skapar sin egen kunskap. Hjärnans naturliga tillstånd är att forska, att låta tankarna ställa frågor. Den vuxna ska vara medforskare och utmanare och på så sätt ska barnen få redskap att hantera och möta den komplexa värld vi lever i.

-Människosyn

Pedagogen ska inte värdera eller påverka på vilket sätt barnet vill eller ska ha möjlighet till att uttrycka sig. Bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning.

-Pedagogisk situation

Barnen ska uppmuntras och inspireras av miljön dessutom ska miljön utmana barnen i deras tankar och fantasi. Ofta konstruerar man miljön i form av ett torg. En mötesplats i form av en Italiensk ”piazza”. Genom att skapa en miljö som är inspirerande, självinstruerande, tillgänglig och åldersanpassad ska barnen kunna påverka sin egen vardag och på sätt ta makten över sin dag på förskolan.

-Kritiserad för

Vissa kritiker tycker att den omfattande dokumentationen av barnen stjäl tid från utvecklingen och bara är där för personalens egna utveckling.


Kreativitet - Uppmuntras för att barnen ska skapa sin egen kunskap

Grundsyn - Barnen ska få en egen uppfattning om hur saker och ting fungerar och ser ut.

Empati - Barnen får lära sig redan från grunden att respektera och bry sig om sina  medmänniskor

Trial and error - Barnen uppmuntras att fortsätta försöka även om dom misslyckas med uppgiften

Solidaritet - Barnen får lära sig att gemensamt ta ansvar.

Källor; wikipedia.org 

John Dewey

John Dewey 1859-1952

Biografi

John Dewey är född 1859 i Burlington i Vermont, han dog 1 juni 1952 i New York City.

Han började vid 21 års ålder undervisa på en highschool men sa upp sig för förmån för studierna.

1882 började han men doktorandstudier vid John Hopkins University på detta följde en lång och innehållsrik akademisk karriär.

1889 blev han anställd som professor vid University of Michigan efter fem år flyttade han till University of Chicago där han ledde institutionen för filosofi, psykologi och pedagogik och 1904 fortsatte han till Columbia University där han blev emeritus 1930.

Till skillnad från många samtida akademiker, engagerade sig Dewey i samhällslivet utanför universitetsvärlden. Bland annat grundade han 1896 en försöksskola tillsammans med sin hustru Alice Chipman Dewey. Försöksskolan kom att bli en av de mest omtalade vid den tiden. Dewey var en av grundarna av American Civil Liberties Union och the China Institute in America. I mitten av 1930-talet deltog han i en kommission för att undersöka anklagelserna mot Lev Trotsij in de s.k. Moskvarättegångarna.

Känd för

Han är kallad för en Amerikansk filosof och pedagog med stort inflytande på reformpedagogikens uppfostringsteorier. Dewey var som filosof en av de ledande inom den pragmatiska riktningen; det som praktiskt fungerar ses som en korrekt uppfattning av omvärlden. Han är mest känd för att ha myntat uttrycket (”learn by doing”). John Dewey grundade en experimentskola vid University of Chicago 1896 och flyttade till 1904 till Columbia University, där han var verksam till sin död.

Hans pedagogiska filosofi, enligt vilken undervisningen knyta an till elevens individuella intressen och läggning, anammandes an den s.k. progressivismen i amerikansk pedagogik.

John Dewey är framför allt känd som en av pragmatismens frontalfigurer. Dewey myntade begreppet "learning by doing", vilket är en aktivitetspedagogik där teori, praktik, reflexion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och ha verklighetsanknytning.

Grundtankar

I Demokrati & Utbildning försöker Dewey ta vid där Platon och Rousseau slutade, och finna ett sätt att demokratisera utbildningsväsendet, detta genom att sätta dessa teorier samman med bl.a. Lev Vygotsky. Dewey kritiserar Rousseau för att vara alltför individualistisk, och Platon för att vara alltför inriktad på kollektivet. Distinktionen mellan individens väl och samhällets vänder sig Dewey emot, och menar att det råder ett ömsesidigt förhållande, där de båda utvecklas tillsammans, att det inte råder någon egentlig motsättning mellan begreppen, och att de inte fullt kan skiljas från varandra. I senare arbeten skulle han dock erkänna att vissa individers mentala processer kunde få konsekvenser för samhället i stort, och därför kunde ses som överordnade.

Människosyn

John Dewey var ateist och sekulär humanist. Dewey medverkade i olika humanitära aktiviteter från 1930-talet – 1950-talet. Deweys människosyn beskrivs bäst med ett han egna ord från en artikel med rubriken ”Vad humanism betyder för mig” publicerad i juni 1930-års nummer av thinker 2.

”Vad humanism betyder för mig är en expansion, inte en sammandragning, av mänskligt liv, en expansion där naturen och vetenskapen om naturen görs de villiga tjänare mänskligt goda.”

Pedagogisk situation

Som pedagog ville han överbrygga klyftan mellan tanke och handling; eleverna skulle lära sig genom att i skolan utföra praktiska uppgifter.

Dewey hävdar ständigt att utbildning och lärande är sociala och interaktiva processer, och därmed själva skolan är en social institution genom vilken sociala reformer kan och bör ske. Dessutom trodde han att eleverna trivs i en miljö där de får uppleva och interagera med läroplanen, och alla elever ska ha möjlighet att delta i sitt eget lärande.

Idéerna om demokrati och sociala reformer ständigt diskuteras i Deweys skrifter om utbildning. Dewey gör starka argument för vikten av utbildning, inte bara som en plats för att få innehåll kunskap, men också som en plats att lära sig att leva. I hans ögon, bör syftet med utbildningen inte kretsar kring förvärv av en förutbestämd uppsättning färdigheter, utan snarare att förverkliga sin fulla potential och förmåga att använda dessa kunskaper för det större goda.

Kritiserad för

Dewey anses vara en symbol för liberalism av många historiker, och ibland beskrevs som ”farligt radikal”. Under tiden blev Dewey starkt kritiserad av amerikanska kommunister för att han argumenterade mot stalinismen och hade filosofiska skillnader mot Marx, identifierade han sig själv som en demokratisk socialist.

Å andra sidan har en del konservativa kallat Dewey för en Sovjetisk försvarare.

Fem ord som beskriver Deweys pedagogik

Hans pedagogiska grundsyn är enligt mig väldigt kreativ och empatisk pga. att hans pedagogik är långt ifrån hur skolan är uppbyggt under hans tid och dessa idéer om skolan funkar även i dagens skola. Jag tycker även att Dewey hade en stark karisma och integritet för att kunna få med sig många i sitt tänk.

                                          John Dewey: His life and work.